Lilla Bus

Lilla Bus

onsdag 25 maj 2011

gråson

Vägen till Lund börjar bli ganska jobbig att ta sig, det är ju snart bara förenat med en massa oro. Igår kände jag mig inte särskilt nervös inför undersökningen som vi skulle på idag, men efter nattens mardrömmar mådde jag inte helt hundra i morse. Man kan föreställa sig mycke när man ligger och ska sova eller i drömmarnas värld, det är kanske kroppens sätt att bearbeta saker, vad vet jag.
Vi kom vartfall till Lund i god tid som vanligt, det är ju tvunget med tanke på hur svårt det kan vara att hitta en parkering där, jag vill ju helst inte behöva gå så långt. Men vi hade tur idag med och fick parkering hyfsat i närheten, det gör ju att man har en stund att sitta å vänta i väntrummet med dom andra blivande mammorna. Jag tycker det är pecka å sitta där å titta på dom andra, önskar helst att vi med problem skulle hatt ett eget väntrum. Det hade säkert inte hjälpt, men man kanske skulle kännt sig mindre uttittad.
När det väl är vår tur går man med ganska tunga fötter efter barnmorskan och in på rummet, det sedvanliga kallpratet ska ju hinnas med. Själva undersökningen idag var ungefär som dom andra, läkarna satt och mumlade om obegripliga saker, och jag och Johnny blev mer och mer svettiga eftersom vi tyckte det såg större ut än förra gången.  Men efter en stund sa han att han tyckte det såg ungefär lika likadant ut som för en vecka sedan, men att allt var spegelvänt eftersom hon just då låg med skallen nedåt. Va bra sa jag då.... Nä detta är INTE bra sa läkaren, nähä... Men det är inte nattsvart heller.. Jag mena ju bara att det var bra att dom inte växt, är ju fullt klar över att hon är mycke illa däran. Så man kan nog konstatera att vi lever i en gråson, inget är bra men det är inte nattsvart.. Vet inte vilken slutsats man ska dra av det.
Remissen till nevrokirurgen har gått iväg idag, men vi vet inte hur lång tid det kan ta innan vi får komma dit. Jag hoppas att det går fort. Vi ska in på UL kontroll igen på onsdag, så nu är det en hel veckas väntande igen.
Allt detta väntande tar nästan knäcken på mig, känns som det är något man ska få svar på hela tiden, även om vi vet att vi igentligen inte kan få några svar innan hon är född. Dom pratade som hastigast om förlossningen idag med, men där är det med totalt osäkert om vad det kommer att bli.. Så inga svar där heller.
Jag tänkte bjuda på en mening ur MR rapporten, så kanske ni förstår vad vi brottas med att försöka förstå.
Detta är alltså ett utdrag från rapporten, resten ser ungefär lika dan ut textmessigt.

"För åldern normala mått avseende frontooccipital diameter, cerebral biparietaldiameter, corpus callusumlängd, vermishöjd och cellebelär diameter"

Om man översätter detta till svenska så tror jag att det betyder att hennes huvudomfång är normalt, altså omkretsen runt skallen, samt att skiljeväggen mellan hjärnhalvorna är där.
Om man söker på hennes problem, liknar detta även dom texterna man hittar, halft hopplöst att förstå, jag är ju ingen höjdare på latin och alla orden kommer ju i det.

Jag måste säga att jag har blitt mycke glad över alla komentarer jag fått över bloggen, så länge jag kan minnas har INGEN sagt något possitivt om mitt skrivande. Är ju fortfarande medveten om att det är en miljon stavfel, men att ni kan se förbi detta och se helheten gör mig glad. Och då vill man ju även fortsätta med det jag har påbörjat.

3 kommentarer:

  1. Du skriver jättebra Sara! Vem bryr sej om några enstaka stavfel.
    Tänker på er varje dag och önskar att allt blir bra med lilla bus.
    Stor kram

    SvaraRadera
  2. Klart att du ska fortsätta skriva. Vem bryr sig om stavfel när det du skriver faktiskt berör ens innersta? Skönt att läsa att det var det minst dåliga besked ni fick på MR:en ang cystorna i huvudet. Nu fortsätter vi tumhållandet här i norr för att kommande besked också ska bli i den stilen - i gråzonen istället för i den becksvarta delen.

    SvaraRadera
  3. Skulle ni behöva hjälp med översättning så säg bara till. Jag är hyfsat slängd i "medicinsvenska"

    Kramar // Ingela

    SvaraRadera