En på miljonen.

Även denna dagen har varit ok, man har nog börjat smälta det lite mer tror jag, det går att försöka koppla av på ett annat vis än man kunde för bara ett par dagar sen. Jag har varit hos min BM på en vanlig koll, där så allt ut som det skulle med både hjärtljud och blodtryck. Hon har dock vänt sig igen och ligger i säte, men så som hon snurrar runder så vet man ju inte var hon hamnar i slutändan. är ju några veckor kvar för henne att bestämma sig på.
Har fåttt en del fråger angående hur förlossningen kommer att se ut, men det har vi inga svar på alls. Det ända vi kan säga säkert är att det genomförs inga sätesförlossningar alls i Lund, så ligger hon med rumpan ner så blir det snitt. Men va som planläggs annars får vi kanske reda på när vi pratat med nevrokirurgen, jag skulle tippa på att det blir en planerad igångsättning, men det är bara min egen teori. Rätt folk måste kanske vara på plats när hon föds, är ju ingen som riktigt vet vilken sorts hjälp hon kan behöva.

Jag gjorde naturligtvis tvärt emot vad läkaren sa igår och satt å letade och läste på internet, dom vill ju att man undviker att gjöra det för all fel information som finns och att man bara blir räddare. Men det är ju förbannat svårt att låta bli.. Man vill ju ha så mycke information det bara går. Men ju mer jag läste ju mer förvirrade blev jag, så jag skulle säkert ha låtit bli som han sa. Vissa sidor gav en massa hopp för att man sen letar sig vidare till nästa där allt är nattsvart. Tydlig är det vartfall att detta är så ovanligt att det nästan inte finns, jag hitta en sida där det stog beskrivet att just lilla bus cyster hade hittats förut på endast 9 andra foster i hela världen, hur kan det vara möjligt då att vår lilla bebis ska få detta?? Då kommer genast tankarna igen på att det alltid är jag som ska drabbas av dom dummaste konstigaste sakerna, varför alltid JAG... Jag menar 9 st i hela världen, va är då odsen? Man brukar ju säga att en på miljonen är små odds... men vad är detta då?? Hur många barn föds det inte varje dag?
Genom mitt letande hittade jag vartfall en avhandling som gjorts av en nevrokirurg som fanns i Lund 2003, vad jag kunde utläsa av det handlade det inte om foster utan lite äldre människor. Men min förhoppning är ju att just denna läkaren finns kvar, för någon erfarenhet av cystorna har han ju säkert då, jag gogglade hans namn och hittade bara samma avhandling fast på flera olika sidor, samt att han fanns på Facebook.... Men det känns ju inte helt ok att kontakta han där! Man kan ju inte ens vara säker på att det är samma person, men det kliar lite i fingrarna att skicka ett medelande å fråga!
I morgon ska vi in på undersökning igen, det är ett nytt UL som ska göras. Denna gången känns det inte lika läskigt, man är inte lika nervös, även om man är det för man vill ju inte att dom ska ha blitt större eller förvärrats på något vis. Vi ska även få en möjlighet att ställa frågor, även om jag har tusen av dom kan jag inte formulera en ända som låter vettig, jag vet ju att dom inte kan svara på hur det kommer att bli, och igentligen är det ju det ända man vill veta. Hur kommer hon att må? Vilka skader kommer hon att ha? Hur kommer detta påverka hennes framtid? Det finns ju inga svar till det just nu!