En enkrona i skon och läkarbesök!

När jag var si sådär en åtta tio år så vad jag med min familj på en långwekend tur i huvudstaden. Jag hade aldrig varit där innan om man inte räkna sjutielva besök på flygplatsen. Lite impad var man ju av allt och vi gick en massa runder för att hinna se så mycket som möjligt. Men jag tror inte vi såg så mycket mer än trottoarer, för vår familj hade just då fått dille på att söka och hitta små pengar på gatan (låter värre än vad det var). Min mamma hade smällt i mig om man hitta en tio öring på marken skulle ma lägga den i sin sko så betydde det tur. Jag har igentligen aldrig varit vidskeplig på vuxna år, men den dagen när vi lämnat iväg Elin för sin op så gick jag ut för att ta ett bloss och lugna mina närver. Jag gick och tittade ner för att man inte ville visa sitt svullna rödgråtna tryne, jag paserade en enkrona som låg på marken men fortsatte gå innan jag plötsligt kom ihåg historien från mamma, jag tvärnitade och hämtade upp kronan. Ända sedan dess har den legat i min sko, jag har konstaterat att det är säkert bekvämare med en tioöring än en enkrona. Jag är ganska skinflodd nu, men jag törs för fasen inte ta bort den heller... Snacka om att man har blitt lite knastig.

Idag hade vi återbesök för Elin på Csk, men när vi kom dit insåg vi att det besöket nog bara var en räddning från vår läkare så att vi skulle slippa bli inlagda där i onsdags. Vi snackade lite om ditt och datt hur det hade gått och så, han tog bort bandaget på halsen där CVKn satt och det ser superfint ut. Vi gick även igenom henes medicinerings lista, han va av helt samma åsikt som läkarna i lund, det är så skönt när dom är överens. EEGn är nu beställd och kommer att bli någonstanns i mitten på december, när den är gjord får vi svar på om vi måste fortsätta med kramp medisinerna, eller om all ep aktivitet slutat vilket man hoppas massor på.

Idag har Elin fått sina julklappar, lite tidigt kanske men hon har ju noll koll ändå haha. Jag hittade på blocket igår en tjej som både skulle sälja en hoppgungeställnings grej och sådana där fötter/baljor som man sätter under sängen så den skakar själv. Elin har hatt väldigt svårt att komma till ro efter OP och har fortfarande ganska mycke gas problem pgr alla mediciner, så jag tänkte att det kan nog vara en nice avlastning för mina armar, man pallar ju inte bära hur länge som eftersom hon är ganska TUNG. Va kanske en julklapp till mig igentligen.. Hmmm tål att tänkas på.

Johnny var iväg och hämtade grejerna hos tjejen vi köpte det av, dom stog tydligen och småpratade en stund och J berättade att vi just kommit hem från sjukan och hur det var med Elin, då kontra tjejen med att det måste ju vara Lilla Bus, ee ja sa Johnny då visade sig att hon läste min blogg.
Jag ser ju på siffrorna att det är ganska många som läser men har nog fortfarande inte fattat att det jag skriver kan intresera någon utan för min närmsta familj eller vänkrets. men jag hoppas ju fortfarande att någon någon gång ska hitta min blogg som kaske har erfarenhet av vad vi går igenom eller att vi kan hjälpa någon annan.