Äntligen Hemma!

Ja då var familjen samlad igen, så himla superskönt. Hunden ble helt till sig av glädje och höll nog på att krypa ur skinnet. Dom stora barnen tyckte med det var kanon att få komma hem, dom har hatt det väldigt bra hos farmor och farfar, men hemma är ju alltid hemma.
Dom sista dagarna på sjukan återhämtade sig Elin i en rasande fart, ätandet har kommit igång ordentligt, hon hattar lite fortfarande med mängden hon äter, men hon ta det ur flaskan så vi är nöjda.
I måndags tog dom sonden för henne, jag tyckte det var en stor lättnad, hon såg genast mycke mindre sjuk ut. Gröt äter hon med med god aptit nu föresten.
CVKn fick sitta till igår eftersom dom skulle ta en massa prover på morgonen, men naturligtvis hade den pluggat igen då. Så när jag kom in på rummet på morgonen möttes jag av illvrål från stackars Elin, dom var nu tvugna att sticka henne i fingrarna igen. Det gör så ont i en när dom är tvugna att hålla fast henne och sticka fast hon skriker. Ett stackars litet rör fick dom ut, så dom fick välja vilka test som var nödvändigast för att slippa sticka henne mer, som tur var blev läkarna nöja med deras val så hon slapp undan mer plåga sen.
CVKn drog vi senare på efermidagen, å jisses vad underbart det var att kunna lyfta upp sin lilla unge utan att där var något som satt fast i henne. Det ända som är kvar nu är alla stygnen på hennes skalle (kommer att falla av sig själv) Och ett stort vitt plåster på halsen. Såret på huvet läker jätte fint, jag försökte fota det för att visa, men dåt såg då mycke värre ut än vad det är så jag skippar det.

Vår närmsta plan just nu är möte med läkarkåren i Kristianstad på fredag, vi hoppas på att det blir någon habeliterings plan. Vi träffade en sjukgymnast på sjukan som hastigast, hon gav oss några tipps på hur vi ska stärka Elin efter OP, men jag vill ha lite mer att jobba efter så hon blir stark igen.
Det kommer att göras en ny EEG undersökning med, men det blir nog inte förren mitten slutet på desember. Efter den är gjord får vi besked på om vi ska fortsätta medisinera eller om vi ska försöka sluta med det.
Nästa inläggelse blir i Lund antagligen i januari för en ny MR, men då hoppas vi på att det bara blir ett dygn. Efter den MR har blitt gjord så ska vi få en ny plan om vad som ska hända härnäst.

Om ni har några fråger får ni gärna ställa dom, en del av det jag skriver blir säkert ganska luddigt, och så följer jag kanske inte helt upp mina tankegångar. Men jag skriver ju mycke hur jag känner just nu.

Sängen min EGEN säng kallar på mig... Med en hård och skön madrass och mer än en liten fjutt kudde. Det ska bli både gött och lite skrämmande att sova hemma i natt!